Salasonen och konstnären Ivan Aguéli föddes den 24 maj 1869. Han levde ett mycket kringflackande och spännande liv tills han en dag 1917 blev överkörd och dödad av ett lokomotiv i Barcelona. I år högtidlighålls 150-årsminnet av hans födelse med utställningar på bland annat Thielska galleriet, Prins Eugens Waldemarsudde och, naturligtvis, på Aguélimuseet i Sala.
Ivan Aguéli började tidigt att teckna och måla i skolan, en skolgång som i övrigt inte gick så lysande. Han provade olika läroverk i Sala, Västerås, Falun och Visby under åtta års tid utan större framgång. Om detta berodde på hans bristande förmåga, intresse eller helt enkelt för att han flyttades runt för ofta, förtäljer inte historien. Han visade senare i livet att han absolut var en studie- och språkbegåvning.
Det sägs att hans relation till fadern, stallmästaren och veterinären, inte var så god. Fadern sände Aguéli till Visby 1886, kanske så långt bort som hans fantasi räckte. På Gotland väcktes Aguélis riktiga konstnärsintresse och han blev på ön bekant med ett par av dåtidens mest erkända konstnärer, Richard Bergh och Karl Nordström, som uppmärksammade den unge konstnärens måleri och uppmuntrade det ytterligare. Aguéli målade nästan bara i det lilla formatet, men stora konstverk. Vill du själv köpa en Aguéli kan du idag få betala 600 000 kronor eller mer, då kan du spara in lite pengar på ramar, snören och krokar till din målning hos byggmax.
1890 reste Aguéli till Paris, liksom många konstnärer och författare både före och efter honom gjorde. I Paris blev han bekant med den jämnårige konstnären Émile Bernard som introducerade Aguéli till bland annat Cézannes, Gauguins och van Goghs arbete. Under tiden i Paris börjar Aguéli även umgås i teosofiskt intresserade sällskap och i anarkistiska kretsar. Efter hemkomsten till Sverige tillbringar han mer tid på Gotland vars landskap fascinerade honom.
Han studerar egyptisk konst och österländsk filosofi samt läser Koranen under sin tid i Sverige. Vidare studerar han på Konstnärsförbundets skola under bland andra Richard Bergh. Hösten 1892 återvänder han till Paris. Nu börjar en period då Aguéli försöker göra sig ett namn som skribent, snarare än som konstnär. Han skriver konstkritik och artiklar om konst. Han studerar samtidigt orientaliska språk.
Vid den här tiden förekommer mycket anarkistiska aktiviteter i Paris och Aguéli fängslas i fyra månader för sitt samröre med dessa grupper. Under tiden i fängelset studerar han språk, religionsfilosofi samt konst- och religionshistoria. Han fascineras av den islamiska poesin och reser efter frigivningen till Egypten. I Kairo träffar han återigen Émile Bernard, och de båda målar intensivt egyptiska motiv under denna period.
Under några år på 1890-talet delar Aguéli sin tid mellan Paris och Egypten. Han studerar Koranen och konverterar så småningom till islam och antar namnet Abd Al-Hadi Aqhili. Efter flera år då han inte målar utan istället skriver konstkritik och texter om religion, filosofi och de östliga kulturerna börjar han återigen måla 1911.
1916 tvingas han lämna Egypten och ämnar sig hem till Sverige men pengarna tar honom bara till Spanien. Prins Eugen skickar medel för att få honom hem men Aguéli råkar ut för dödsolyckan innan biståndet hinner fram.
